Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for juni, 2012

CCXXI

Vart tog månaden vägen?

För precis en månad sedan gick min kosa mot Sverige, nu undrar jag vart månaden tog vägen? Tidens hastiga försvinnande ger mig en viss rädsla, hur kan allt bara passera förbi utan att jag ens märker det, och det blir bara värre med åren. När jag var liten minns jag att ett skolår var en evighet, numera känns ett år typ som ett par månader tidigare.

Motivet för min sista resa, som ni som läser säkert minns, var inte direkt av den trevligaste sorten men sådant måste hända, det är livets lag. Pga detta så har jag nu liksom inte längre någonting som känns väsentligt att göra när jag reser hem (eller var det bort?) utom då att förstås träffa min broder och mina brorsöner med deras respektive, ni vänner och väninnor räknas självklart ni också.

Det kommer att vara tomt och kännas underligt vid framtida resor till Sverige och frekvensen av dessa lär komma att sjunka drastiskt, det måste vara något stort på G om det ska bli någon resa, kriteriet kommer alltså inte att vara detsamma. Skulle tro att det måste till någon stor födelsedagsfest, en viktig konsert eller något dylikt för att jag ens överväger att resa, vi får se, kram så länge!

Annonser

Read Full Post »

CCXX

Full av förväntan

Det är jag vid vissa tillfällen, full av förväntan, inte att missta med oron som också alltid finns där. Att vara förväntansfull är inte att frukta eller att oroa sig för något utan att med glädje och längtan se fram emot någonting som tycks eller tros vara positivt och/eller till ett stort behag.

Just nu har min förväntan att göra med människor i min omgivning, med människor som befinner sig på ett större avstånd men också med mig själv. Kommer något av det jag förväntar mig att bli verklighet? Svaret är okänt, framtiden en gåta och den som lever får se.

Jag vill, önskar och hoppas av all min kraft att min förväntan inte, som nästan alltid, bara rinner ut i sanden utan att åtminstone någonting av allt det goda blir av. Å andra sidan så kan jag väl inte klaga så mycket heller, jag har ju hälsa, vet vad kärlek innebär och solen skiner.

Nej, nu ska jag knalla iväg till affären i hörnan och inhandla en flaska vatten eller en burk bärs till maten, vilken idag består av kyckling med lite paprika och kokt potatis plus bröd, samma pris på både vatten och pilsner dvs. 0,80 € styck, vad skulle ni välja?

Read Full Post »

CCXIX

En ny gryning

Ibland verkar det som om allt börjar om, en ny gryning föds, den färgar horizonten och ljuset börjar långsamt träda fram mellan träden. Inte alls på grund av att något särskilt har inträffat utan bara för att det plötsligt och helt utan förvarning bara känns på det sättet, liksom en ny chans som jag vill försöka göra det bästa av.

Det är kanske bara jag som varierar igen och inte min omgivning (vilken jämförelsevis faktiskt är ganska stabil), jag tycker mig se allt genom ett nytt filter, från ett annat perspektiv, gällande det första så finns ett visst behov där fortfarande men kan äntligen kontrolleras, vilket ger trygghet och glädje. Konstaterar än en gång att det aldrig rörde sig om ett fysiskt behov och att skadorna aldrig hann bli omfattande.

När det gäller det andra så är världen ett museum, det finns mycket vackert att se på men bör däremot inte röras, endast till en viss grad och alltid hållas på en vänskapsnivå. Det vackra brukar ligga på djupet, i själva kärnan, höljet (eller skalet) är ofta något sekundärt och framför allt missledande. Erkänner dock att ibland kan en direkt fysisk attraktion ändå infinna sig, vilken senare bromsas upp och inte fortlöper.

Mina erfarenheter i ämnet är väl inte direkt dom största men jag tror mig faktiskt ändå se vad (eller vilka) som är värt (eller värda) att skydda och att behålla, låta fortgå och sköta om, lita på och öppna sig för m.m.. Ni finns alltid där och det är det enda som verkligen betyder något, tusen tack! Jag kommer också att finnas för er, iaf så länge jag får och orkar!

Read Full Post »

CCXVIII

Ingen som vet

Det är så det står till i många fall, det är ingen som vet. Vad då?, kanske jag frågar mig, men svaret blir också detsamma, dvs. ingen som vet. Min ålder borde ge en viss hjälp och det gör den visserligen men ibland kan ändå livet vara en ocean av tvivel, vid vissa tillfällen tänker jag tillbaka (vilket jag inte borde, inte alltför ofta), och kanske önskar att jag hade vetat bättre men någon ånger brukar inte infinna sig, varför skulle en sådan existera? Jag har ju trots allt överlevt och ärren (dom flesta) är på insidan.

För övrigt så är det alltså heller, ingen som vet, hur allt skulle ha varit om det hade varit annorlunda, för den delen är det väl heller ingen som vet om det skulle ha varit bättre eller sämre. Mitt liv har blivit som det har blivit och det är det inget att göra åt, inte nu, det är alldeles för sent. Å andra sidan, och om det gick att ändra, så varför skulle jag göra det? Det har inte varit så illa hittills och det finns fortfarande ett visst (kunde iofs ha varit lite större) hopp om en skaplig fortsättning.

Som slutknorr på detta inlägg, främst då för att minska nivån av allvar och väsentlighet i den första delen, så är det ett faktum att det är ingen som vet hur det kommer att gå för Spanien i deras match mot Frankrike i morgon i Europakuppens kvartsfinal i bollsparkning (aka fotboll), vi har planerat att krigsmåla ansiktet (iaf vår dotter), greppa en flagga, skrika oss hesa och ibland hoppa (av glädje eller frustration), allt detta framför en jättestorbilds-TV utomhus i någon av förorterna sydväst om Madrid. Jag hoppas på vinst, var snälla och gör det ni också!

Read Full Post »

CCXVII

I alla fall

Här är vi, i alla fall, många av oss är fortfarande med i svängarna. Givetvis lite äldre än förr men sådan är tidens gång. Vi är som vi är och vi kan varken tänka eller tro att vi kommer att vara/bli överens med eller ens dela alla våra åsikter med andra, det är det absolut ingen som gör här i världen, det finns bara ett vi, ett du och ett jag, allt annat är struntprat.

När det gäller förhållanden, till exempel, så är det många som anser och/eller håller med om att det inte är att rekommendera att paret i fråga har samma intressen och/eller åsikter, då går allt lätt sönder sägs det. Det ligger säkert någonting i det men jag tror dock att en relation kan fortlida i vilket fall som helst, dvs. oavsett om intressena/åsikterna är delade eller ej. Det viktigaste av allt är respekten.

Som skrivet har blivit, allt knallar vidare, i ur och skur, i mörker och ljus, i sol och regn, i rätt och fel osv. Pengar är inte allt, hälsan är viktig och ett visst förtroende bör finnas. Tron, hoppet och kärleken har jag tidigare gått igenom här i bloggen, under tre inlägg i rad lämnade jag mina tankar gällande dessa tre och vad dom eventuellt kan innebära i en människas liv.

Avslutar med att påminna er alla (och även mig själv) om hur väsentligt det är att sköta om varandra (och sig själv), inte stänga in sig allt för mycket i sig själv, kommunicera med omvärlden på ett vettigt sätt, inte försöka ändra eller påtvinga något eller någon, mao leva och låta leva. Snart skrivs vi igen, tack för att ni finns, kära läsare (och även ni andra förresten)!

Read Full Post »

CCXVI

Om att skriva

Jag gillar att skriva men ibland blir det stopp, tratten fastnar liksom igen helt och hållet och det kan vara svårt att få den att öppnas igen. Det måste röras om en hel del för att få igång draget i den och orden att på nytt börja strömma. Just nu är det lite kämpigt men det lär nog lösa sig med tiden.

Jag registrerar lite bokstäver också ibland, läser mao, dock bara sådant som jag tycker är intressant och hänryckande, helst på svenska men även på engelska, spanska böcker läste jag mer tidigare i mitt liv, troligen då för att uttöka mitt ordförråd och för att få lite bättre snits på språket i fråga.

Jag vill gärna fortsätta min historia om Hasse, i detta nuet är jag några sidor in på den tredje delen, men det får bli en fortsättning när inspirationen flyter upp till ytan. Kan även berätta att jag befinner mig halvvägs in i ett kortare manus till Riksteaterns ”Ny Text!”-kampanj.

Till slut vill jag tillägga att det finns folk som skriver mycket bra, folk som skriver bra och sedan finns det folk, som jag då, som bara skriver,  enbart för att jag känner att jag måste och att jag mår bra av det.

Read Full Post »

CCXV

Halvsommar

Det skulle ju egentligen kunna heta så istället för Midsommar, eller hur? Det är ju faktiskt så, halva sommaren har redan gått när den anländer även om på många håll där i norr våren inte har avslutats, om den nu ens har påbörjats, än mindre sommaren.

Hoppas att vädrets makter är förskonande med er (speciellt då under nästa helg), med andra ord att solen lyser, och inte precis med sin frånvaro. Dans runt stången bör utövas och diverse blommor bör eventuellt stoppas under kudden.

Jag har varit ”arbetslös” den här veckan men till veckan ska jag återvända till kontoret igen och denna gång för ett ryck på två veckor, min arbetskamrat på kontoret har nämligen bytt en vecka med mig nu när han behöver ledigt i två raka.

Här är det inte någon röd dag nästa fredag utan en helt vanlig dag, jag kan dock redan nu lova er att mina tankar kommer att vara hos er och i Sverige. Jag önskar er alla en trevlig midsommar och ber er ta det lugnt med sillen men speciellt med nubbarna!

Read Full Post »

Older Posts »