Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for mars, 2014

CDLXXX

Konserter jag minns, del fem

Dagens inlägg kommer att handla om Dover, en spansk rockgrupp som jag tillsammans med en jobbarkompis var iväg och såg för snart fjorton år sedan, det var i september månad år 2000. På den tiden spelade de fortfarande riktigt bra och rivig rock.

Konserten ägde rum en söndag och dagen efter skulle vi jobba, så min kompis sov över hos oss i Móstoles. Denna konsert var också en del av de årliga festligheterna i Móstoles precis som konserten med Deep Purple jag skrev om nyligen här i bloggen.

Dover spelade också på den lokala tjurfäktningsarenan, precis som Deep Purple fyra år innan, som ni läsare vet på ett lämpligt gångavstånd från vår lägenhet. Priset var även detsamma, alltså tusen pesetas, euron hade fortfarande inte börjat användas i Europa.

Deras gig blev lite försenat men när det en gång började var det fullt fart redan från början, alla deras bästa låtar (som på den tiden nästan var samtliga) spelades och detta på hög volym, vi stod nära scenen också så vi var rätt döva ett bra tag efteråt, hell yeah!

Read Full Post »

CDLXXIX

Konserter jag minns, del fyra

Samma år som vår dotter kom till världen (även om hon redan hade funnits i ungefär nio månader), alltså 1998, måndagen den tjugoandra juni hade jag det enorma nöjet att se Black Sabbath ”live”, åtminstone då Ozzy Osbourne, Tony Iommi och Geezer Butler.

Den fjärde originalmedlemmen, Bill Ward, saknades vid trummorna, han hade haft en del problem med hjärtat och blev ersatt av Vinny Appice under några gig på deras ”Reunion”-turné som genomfördes från år 1997 till 1999 och som även innehöll en spelning i Spanien.

Konserten skulle egentligen hållas i Pamplona men blev i sista minuten flyttad till San Sebastián vid den Baskiska kusten i norra Spanien. Orsaken till detta kommer jag inte ihåg men biljetterna gällde förstås även där, så det blev till att försöka komma med på bussen.

Förbanden bestod av Coal Chamber, Soulfly och Slayer, alltså mycket ”thrash”-metal som uppvärmning innan det till slut blev dags för huvudattraktionen Black Sabbath, eller åtminstone till 75%. Ozzy äntrade scenen som vanligt skrikande; come on you fuckers!

Fullt ös från början till slut, alla deras klassiska låtar fick förstås plats i deras 90-minuters-gig. Ozzy hoppade jämfota, slängde i vanlig ordning många hinkar och använde sig också stundvis av en brandslang för att nå lite längre ut i publikhavet, en oförglömlig upplevelse!

Read Full Post »

CDLXXVIII

Konserter jag minns, del tre

Året var 1996, min far och min mor hade åkt buss från Sverige ända ner till Spanien för att hälsa på mig, detta då pga min mors flygrädsla. Mina föräldrar stannade hos oss under några dagar och fick lära känna alla medlemmar i min frus familj.

Sedan de avslutade sitt besök i Móstoles var det dags för de lokala festligheterna i detta samhälle som varje år går av stapeln under september månad. Dessa festligheter innehåller bl a en hel del konserter, oftast dock bara med spanska grupper.

Så var inte fallet detta år, det var nämligen Deep Purple som skulle spela på den lokala tjurfäktningsarenan som bara låg runt två hundra meter från den lägenhet i vilken vi bodde på den tiden. Till ett mycket bra pris, bara 1000 pesetas, runt 50 kr.

Deep Purple tillhör väl inte mina absoluta favoriter men till detta pris och så nära hemmet kunde jag ju förstås inte missa chansen att se dem ”live”. Konserten var bra, klassiker som ”Highway star”, ”Black night” och ”Smoke on the water” spelades.

Detta var förstås inte originaluppsättningen av bandet, gitarristen Ritchie Blackmore var inte med, han lämnade dem tillbaks på sjuttiotalet för att bilda Rainbow. Ian Gillan, Jon Lord (RIP), Roger Glover och Ian Paice hade nu sällskap av Steve Morse.

Read Full Post »

CDLXXVII

Konserter jag minns, del två

Dags för nästa inlägg i serien, ”konserter jag minns”, denna gång handlar det om Pink Floyd och året var 1989. Efter att ha sett AC/DC totalt tre gånger, försökt (minns ingenting) se Judas Priest och sedan Tina Turner år 1987 blev det tid för ett kultband.

Pink Floyd’s världsturné året i fråga hette ”A Momentary Lapse of Reason” och de spelade i Globe Arena i Stockholm den tolfte, trettonde och fjortonde juni 1989. De två första datumen blev genast slutsålda så det blev ett tredje och avslutande gig.

Hur det är att se en konsert av och med Pink Floyd går inte att beskriva i ord, det måste helt enkelt upplevas! Det är liksom något utomjordiskt över det hela med alla ljus- och ljudnyanser, specialeffekter, den runda filmduken, flygande grisar med mera.

Jag måste erkänna att det är utan tvekan det bästa jag har sett och hört hittills i mitt liv. David Gilmour, Nick Mason och Richard Wright (RIP) i all ära men alla de andra i den elva personer starka truppen bör också få allt beröm, alla var utomordentligt bra!

Read Full Post »

CDLXXVI

Konserter jag minns, del ett

De följande dagarnas inlägg här i bloggen kommer att handla om konserter jag (åtminstone delvis) minns. Den första ”riktiga” konsert jag var på i mitt liv och vilken gjorde ett himla starkt intryck var ”Monsters of Rock” på Råsundastadion, året var 1984.

Där var det Mötley Crüe som agerade förband till Van Halen och AC/DC. Vi (jag och några kompisar) åkte tåg (tror jag) dit. Jag minns att vi helt oväntat träffade på känt folk från Alfta på centralstationen i Stockholm vid ankomsten dit innan vi for vidare.

Konserten gick av stapeln på fotbollstadion i Solna, även kallad Råsundastadion, lördagen den tjugofemte augusti. Mötley Crüe gick på scenen kl. 12 på morgonen och spelade väl i typ femtio minuter eller något sådant, sedan var det dags för Van Halen.

Jag minns att deras konsert blev väldigt utdragen med många (långa) solon av förstås Eddie Van Halen men även av både deras basist och trummis. Deras gig var väl bra, bäst då förstås Eddies snabba och skickliga gitarrspel. Det bästa skulle dock komma.

Jublet var högt när det (efter en viss försening) äntligen blev dags för AC/DC att inta scenen. Där blev det en upplevelse istället för en konsert, Angus Young är helt enorm och fullständigt unik i rockvärlden, synd bara att Bon Scott hade lämnat oss fyra år innan.

Den här ”Monsters of Rock”-festivalen fick en hel del uppmärksamhet både före och efter själva händelsen, detta genom press, radio och TV. Inte undra på kanske, det var första gången något så här stort utspelades och publiksiffran var runt 35.000 personer.

Read Full Post »

CDLXXV

I början av mars

Ja, det är där vi är, alltså i början av mars. Tidigare vid den här tiden på året skulle jag kanske redan ha varit i Sverige eller åtminstone på väg dit, så dock inte detta år. Tvåtusenfjorton är liksom lite speciellt för mig och har därför planerats annorlunda.

I år går resan av stapeln i maj, närmare bestämt kommer jag att befinna mig i mina barndomstrakter under vecka tjugo med anledning av mina femtio år här på jorden. Det kommer att firas genom ett litet kalas som jag anordnar och kommer att bli värd för.

Bortsett från denna fest så ser jag mycket fram emot att åter igen träffa min bror, mina brorsöner och alla mina vänner däruppe i norr. Många av dessa vänner är förstås desamma som under min barn- och ungdom men det finns också en hel del nya.

Jag avslutar dagens inlägg med att låta er alla veta att jag verkligen önskar och hoppas att så många som möjligt av er som blivit inbjudna kan delta i festligheterna i Långheds Bygdegård den sjuttonde maj, jag tackar er alla på förhand! Snart så ses vi!

Read Full Post »

« Newer Posts