Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for juni, 2014

DXX

Börja om från noll

Beslutet är taget, det är dags att börja om från noll! Att genast avsluta det stora misstaget, att sluta ljuga för mig själv och andra som om någonting hade ändrats, vilket självklart inte är fallet, det kan fungera ganska bra ett tag men definitivt inte i längden.

Detta nya försök kommer att inledas omgående och på alla plan; med familjen hemma, på jobbet med arbetskamraterna men framför allt -och detta är ett måste- när jag är själv och får för mig att det är det enda sättet att fly verkligheten och t o m må bättre.

Hade jag styrkan tidigare så måste jag ha den någonstans nu också, om än glömd och tillfälligt borttappad, även jag vet att allting har en lösning utom döden och att bakom molnen är himlen alltid  blå, med detta i mina tankar tänker jag fortsätta att kämpa!

Avslutar detta inlägg med att först och främst tacka min fru och vår dotter för att de trots allt fortsätter att tro på mig och en framtid tillsammans, samt er andra som alltid finns där med era kloka ord, ert eviga stöd och helt enkelt bara för att ni över huvud taget bryr er!

Annonser

Read Full Post »

DXIX

Om att avgå

Detta inlägg kommer att handla om att avgå som människa, alltså på samma sätt som vissa politiker ibland bara ger upp och lämnar det hela precis som det är, eller rättare skrivet har blivit. Jag har alltid föredragit att åter igen försöka men har tyvärr börjat inse att det inte kommer att fungera, shit happens!

Blir nu alltså detta fallet så är det absolut ingen som vet vart hela alltet kommer att ta sin väg, jag vet inte och förmodligen ingen annan heller, vi får dock hoppas på det bästa! Undrar ibland om det egentligen är så himla viktigt, var och en har ju alltid sin egen sk*t att ta hand om och att sköta så gott det går, eller vad säger ni?

Kan inte annat än att hoppas att det kanske kommer en dag när allt detta kommer att höra till ett mörkt och avlägset förflutet och att allt det skrivna nuförtiden har en helt annan nyans, fylld av färger, glädje, lycka, kärlek och allmänt välbefinnande, måste dock tillägga att så är verkligen inte fallet just nu, överväger som skrivet att avgå!

Read Full Post »

DXVIII

Resor jag minns, del fem

År 1987 reste jag själv ner till Spanien, åter igen till Benidorm och till samma hotell som året innan (se inlägg DXIII, Resor jag minns, del två) men denna gång med avsikt att hälsa på mina brevvänner som bodde i Madrid, dessa var alla av det kvinnliga könet men jag hade tagit kontakt endast för att lära mig språket.

Jag kommer ihåg att jag åkte ”Moonraker” ner till Arlanda och lämnade den på långtidsparkeringen, på den tiden hade ännu inte Arlanda någon tågstation vilket gjorde det omöjligt att åka tåg direkt dit istället för bil, om inte då lust till byte från tåg till buss i Uppsala eller Stockholm fanns förstås, för det gick det ju bra att göra.

Denna resa var speciell på många sätt och vis, en kul grej var att jag på hotellet ”Tres Coronas” i Benidorm fick dela rum med en för mig helt okänd norrman, han blev glad när jag reste vidare till Madrid så han blev själv på rummet men inte fullt så glad när jag några dagar senare återvände och han hade träffat en tjej att dela rummet med!

För övrigt kan jag berätta att jag åkte buss in till Madrid och bestämde träff med mina kvinnliga brevvänner genom telefonsamtal från telefonkioskar, mobiler var det som ni alla vet ingen som hade tillbaks i slutet på 80-talet, det var inte direkt så vanligt under det följande årtiondet heller för den delen. Jag träffade två av dessa, Isabel och Merche!

Det var både trevligt och spännande att träffa människor som jag bara hade växlat brev med tidigare och helt plötsligt både se och vara tvingad att försöka prata spanska med, för att vara ärlig fick jag förstås ibland ta till engelskan för att över huvud taget kunna göra mig förstådd och/eller fatta allt som dessa tjejer sa till mig också förstås, roligt värre faktiskt!

Hemresan var något av en mardröm, flyget anlände sent till Arlanda, jag var inte själv i det bästa skicket pga lite sömn och allmänt festande under min vistelse i Spanien. Jag minns med skräck hur jag var tvungen att stanna flera gånger efter E4:an för att sträcka på benen och tvätta ansiktet med hjälp av den nyfallna daggen, det var nära diket vid ett flertal tillfällen, usch!

Read Full Post »

DXVII

Sommarsolstånd

Hoppas verkligen att årets sommarsolstånd, som infaller i morgon den tjugoförsta juni, för att vara exakt kl. 11:51 i Sverige, här i Spanien kl. 12:50, har något positivt och hållbart med sig. Den senaste tidens handlingar och händelser måste få ett slut om det ska bli någon ordning på det stora hela.

Hoppet är som bekant det sista vi förlorar, men, ibland är det svårt att behålla, om så bara lite, speciellt då när svårigheterna aldrig verkar ta slut, när inte bara du själv drabbas och allt omkring dig faller samman och blir till en ruin av allt som en gång var. Men, som en kär vän skrev, jag går här för jag måste.

För att ge dagens inlägg ett lite mer optimistiskt avslutande vill jag bland annat tillägga att allt är väl aldrig förlorat, var och en kan ändra åsikt, ur askan föds elden, misstag ger erfarenhet, livet är kort och går inte i repris vilket innebär att så länge vi lever finns det alltid en chans till bättring m.m. Glad och trevlig Midsommar!

Read Full Post »

DXVI

Ner i gropen

Dagens inlägg skulle jag egentligen inte vilja skriva, men, det måste jag ändå för att vara ärlig och dela med mig av mitt otroligt dåliga samvete. I förrgår gick det åter igen över styr, ni som läser min blogg vet mycket väl vad jag talar om. Att det ännu en gång inträffade beror förstås enbart på mig.

Jag bör tillägga att saker och ting inte direkt är de bästa nuförtiden, varken omkring mig eller i mitt inre, detta är dock inte alls någon värdig ursäkt för mitt oherört egoistiska och felaktiga beteende. Bara jag är ansvarig för mina handlingar vare sig dessa är fel, som denna gång, eller de rätta, som oftast.

Mina kära säger förstås även denna gång att jag inte bör kriticera eller vara arg på mig själv men det är lätt för dem att säga, jag känner mig inte alls bra och kan inte låta bli att om och om igen fråga mig; varför jag i hela friden bara fortsätter och tror att jag kan kontrollera mängden av det jag dricker, ingen som vet!

Read Full Post »

DXV

Resor jag minns, del fyra

Sommaren 1989 var det dags igen, för min andra tågluff, denna gång gav jag mig av själv från Sverige men redan på ”Hamburgaren” så träffade jag två justa nollåttor, FJ och PB, som blev mitt resesällskap under nästan hela luffen, jag har fortfarande kontakt med en av dessa två killar.

Första stoppet som jag minns blev i Tyskland där vi bland annat besökte Olympiastadion i München och badade i den olympiska simhallen. Bilder här. Dessa killar hade planerat att dra till det dåvarande Jugoslavien och jag till Spanien, så vi kom överens om det följande:

Om jag följde med dem till Split (Jugoslavien) så skulle de följa med mig till Madrid (Spanien). Sagt och gjort, vi tågade alltså iväg ner till Split via Österrike. I Jugoslavien var det billigt att både bo och att roa sig men vi trodde vi var rikare än vi var.

Det var nämligen en massa nollor på alla deras sedlar och mynt men, fallet var att allt kostade flera tusen (eller mer) av deras valuta, typ en triangel pizza kostade tiotusen och en sandwich niotusen, Wow! Vi hade i alla fall kul där, klicka här.

Sedan bar resan av norrut igen, till Venedig (en av dom smutsigaste städer jag någonsin sett) och vidare via Milano (båda dessa städer i Italien). Sedan in i Spanien och till ett ”hostal” på ”Calle de la Palma ” i centrala Madrid. Bilder finns här.

Vi var där några dagar innan resan fortsätte söderut först till Almería och sedan till Torremolinos, där blev det också ganska ”blött”, kanske till och med lite ”för blött” ibland som kanske framgår av bilderna, klicka här för att se detta.

Resan upp till Sverige denna gång gjorde jag tillsammans med min dåvarande flickvän (tidigare ”penpal”), vi stannade i Paris, Köpenhamn m.m. Till skillnad mot tidigare under resan så var jag nykter nästan hela tiden och det var nog bra för kroppen.

Jag minns att hon reste själv hem till Spanien samma dag som Karnevalståget gick av stapeln i Alfta. Tufft av henne, att våga tågluffa ända hem till Spanien ensam, närmare bestämt till Móstoles (Madrid), hon hade inte rest så mycket tidigare. She really put a lot of guts into it!

Read Full Post »

DXIV

Resor jag minns, del tre

År 1987 reste jag själv ner till Spanien igen, åter igen till Benidorm och till samma hotell som året innan men denna gång med avsikt att hälsa på mina brevvänner som bodde i Madrid, men det kanske jag kommer att berätta lite mer om i ett annat inlägg och vid ett annat tillfälle, vi får se.

Dagens inlägg publicerades tidigare under september månad år 2010 men jag lägger upp det igen här och nu för att bjuda er alla mina reseskildringar på ett och samma ställe här i bloggen, om det nu är någon som läser dessa över huvud taget förstås, vilket jag i alla fall hoppas, håll till godo!

I detta inlägg (och det följande) ska jag försöka berätta lite om tågluffningarna jag gjorde i slutet av 80-talet, detta är tyvärr ganska svårt eftersom jag var lätt berusad (och ibland den raka motsatsen dvs. komplett packad) under dessa resor, synd egentligen nu när det kanske skulle ha varit ännu roligare att ha kommit ihåg allt, men som sagt, det jag minns var kul och det räcker (i alla fall för mig).

Under hösten 1987 började jag alltså att planera min första luff, det var inte lätt nu när intresset bland mina kompisar var väldigt svagt, men en av dessa, KB (en av mina bästa och eviga polare) ställde i alla fall upp till 100% redan från början och det var ju bra annars hade jag blivit tvungen att dra iväg själv (jag hade ju bestämt att jag skulle luffa).

I början av juli månad 1988 tog vi avsked vid Bollnäs järnvägsstation och drog iväg mot Stockholm C, sedan blev det ”Hamburgaren” till Tyskland (nattåget till Hamburg kallas nämligen så) och redan på detta tåg började vi att träffa trevligt folk (det händer hela tiden vid tågluff), det var väldigt positivt nu när alla reste på samma sätt och hade i stort sett samma planer.

Dessa planer innebar att åka vart man ville och när man ville under en månads tid, eller i alla fall så länge pengarna räcker till. Vi fortsätte vår resa genom Tyskland och Frankrike till Paris där vi stannade några dagar, sedan drog vi iväg in i Spanien, rättare bestämt till Alsásua i närheten av Pamplona, där hade vi planerat att vara med på ”San Fermín”-festligheterna som firas den sjunde juli varje år.

Vi beställde väckning kl. 5 på det ”hostal” vi bodde och dom väckte givetvis oss (men vi somnade tyvärr om) så vi hann inte vara med på ”el encierro” kl. 8, vilket innebär att springa framför tjurarna tills dessa till slut kommer fram till tjurfäktningsarenan. Det var nog tur för vi var inte direkt i ”bästa skicket” efter den föregående nattens ganska ”blöta” upptåg.

Vi satt i alla fall på läktaren under tjurfäktningen där i Pamplona som började kl. 17 på eftermiddagen, då var vi på G igen och mådde allmänt jättebra. Måste här nämna att jag aldrig har gillat tjurfäktning och gör det ännu mindre nuförtiden, det är ett rent djurplågeri som borde förbjudas, men självklart är det viktigt att ha sett denna spanska ”tradition” för att kunna ha en åsikt.

Efter detta uppehåll i Pamplona drog vi vidare till Madrid där vi bestämde träff utanför ”Museo del Prado” med min dåvarande ”penpal” (och nuvarande fru) och hennes kompis, vi var inte helt nyktra så besöket till detta museum gick fort och har nog inte direkt fastnat i vårt minne, sedan blev det ”El Parque del Retiro” vilket är en stor park.

Längre fram på natten ”Titanic” vilket är (eller rättare sagt var) ett stort diskotek i centrala Madrid. Vi hade väldigt kul under denna vistelse i Spaniens huvudstad. Vi lämnade Madrid och for iväg norrut igen, närmare bestämt till kustbyn Rosés i det nordöstra hörnet av Spanien, där hade vi också kul som XVII och träffade bland annat en australienare som var på resande fot.

Han berättade för oss att han hade sagt till sin tjej att han bara skulle ut och köpa cigaretter, sen tog han sin ryggsäck och drog iväg till Europa. Sant eller inte, vem bryr sig egentligen, han var i alla fall en trevlig prick. Sedan ställde vi in kosan på Sverige igen (vid denna tidpunkt var vi praktiskt taget helt utan ”läder”).

Jag minns en rolig händelse med några tjejer från Färu-öarna på en färja någonstans i det Baltiska havet, vi trodde nämligen inte att dom förstod oss när vi talade svenska (delvis snackade vi lite gällande dem) men till vår stora förvåning så hade dom förstått i stort sett allt vi hade sagt, vi blev faktiskt lätt chockade.

Kommer tyvärr inte ihåg så mycket mer av denna första tågluff, vi kom i alla fall hem till Sverige igen med både livet och hälsan (mer eller mindre) i behåll. Klicka här för att se bilder.

Read Full Post »

Older Posts »