Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for september, 2015

DCLXXXV

I väntan på ord

Ibland känner jag saknad, stor saknad, inte då bara efter de nära och kära som inte längre finns bland oss här på klotet utan även efter de människor som fortfarande finns och som jag troligen trodde stod mig närmare än de gjorde.

Alla har vi våra liv som givetvis är viktigast och kräver den största delen av vår tid men i normala fall och om bara viljan finns så brukar det ändå gå att kontakta vänner och bekanta med jämna mellanrum, men tydligen inte för oss alla.

En annan sak som bör tilläggas är att i längden blir det lite jobbigt att alltid behöva ta det första steget själv, ingen annan verkar ju egentligen bry sig eller ens ha något att berätta, jag syftar härmed då på alla de sociala nät- och chatt-applikationer som finns.

Jag avslutar dagens inlägg med att informera er alla om att jag är i väntan på ord, orkar inte längre vara den som tar initiativet och söker kontakt, det har med andra ord blivit tid, även för mig att sluta envisas och istället koppla av och ägna mig åt mitt eget liv, ingen bryr sig ändå.

Annonser

Read Full Post »

DCLXXXIV

Ola Magnell på musikbåten Blidösund

För ett par inlägg sedan här i kladdbloggen skrev jag, som ni som läser vet, lite ytligt om Ola Magnells spelning på musikbåten Blidösund i Stockholms skärgård måndagen den 7 september, vilken jag hade det enorma nöjet att få vara med om och uppleva ”live”.

Jag hade sedan tidigare alltid önskat kunna se Ola spela någonstans, knappast då här i Spanien då hans få turnéer endast äger rum i Sverige och med en inte allt för stor utspridning där heller, nu i år fick jag då alltså chansen, min käre vän från Stockholm bjöd till och med på biljetten.

Så vi klev alltså på ångbåten där vid Skeppsbrokajen i god tid på eftermiddagen och letade oss fram till en kanonplats i fören strax intill där Ola Magnell och hans spelkamrat Carl Ekerstam skulle bjuda oss alla på sin musikaliska afton, och om dom gjorde, i två set dessutom, där både nytt och gammalt spelades.

I det första setet spelades ett flertal låtar från den senaste plattan ”Rolös” som Ola släppte för fem år sedan, alltså 2010, men även några av hans äldre alster, däribland ”Kliff” från plattan ”Nya Perspektiv” som för övrigt fyller 40 år i år, den släpptes nämligen redan 1975, den låten avslutade den första spelningen, allsången var förstås helt given.

Det första setet som tog sin början nästan på en gång efter det att båten lämnat land pågick väl ungefär i typ en halv timme, fyrtio minuter, jag frågade Ola gällande möjligheten att få skivan ”Rolös” signerad av honom redan efter detta men han var hungrig och ville snarast upp till matsalen på andra däck och käka middag, blev dock lovad att få den signerad senare på kvällen.

Efter en lite längre paus skulle då det andra setet spelas, denna gång och efter att ha vandrat runt på båten, besökt maskinrummet samt snackat om allt mellan himmel och jord med kompisen, kunde vi vare sig sitta eller stå så värst nära Ola med sällskap, spelningen var dock minst lika bra som den första. Det bör tilläggas här att Ola verkligen har en stor förmåga att förnya innehållet i de gamla hitsen, genom att byta ut personer och företeelser som inte längre är så heta mot nya ord, utryck och händelser, här hördes då förstås, bland andra, ”Tomma tunnor”, ”Rulltrappan” samt ”Min häst har blivit sjuk”. Jag fick även min efterfrågade och utlovade signering av plattan, ”Till Mikael från Ola Magnell” skrev Ola till mig.

Nu, och efter att verkligen glädja mig åt att allt gick vägen, går jag och hoppas på att tillfälle ges, kanske redan nästa år, att få möjlighet att se en annan av mina favoriter inom svensk musik, nämligen Gina Jacobi. Hon gav ut sin senaste LP ”Ömtåligt gods” för sex år sedan, alltså 2009, och har sedan dess endast släppt en singel ”Allt det ljus” år 2011, det vore underbart med något nytt från hennes sida, som soloartist, duo eller grupp. Jag hade nöjet att få träffa även henne ifjol, när jag då besökte Sverige för att bland annat fira mitt första halvsekel är på jorden, något andra lär det nog inte bli är jag rädd, jag fick även då hennes senaste platta signerad, det skulle dock ändå vara väldigt stort att få se även henne spela ”live” inför publik.

Read Full Post »

DCLXXXIII

Lågsäsong

Ja, det är något av en lågsäsong nuförtiden när det gäller den blomstrande kärleken, det är väl kanske inte undra på, de flesta håller nog med om att med tiden går den första explosionen av känslor över i något helt annat, där, bland annat, vänskap, närhet, trygghet med mera tar över helt och hållet från det rent sexuella, dess lust och behov. Det är just i början av relationerna allt känns så fruktansvärt underbart, vi bara glider omkring på moln och går och småler i stort sett hela tiden, tror jag mig minnas.

Jag är, åtminstone sedan jag blev något så när vuxen, av den typen av människor som inte alls tror på sex som ett måste, bara för att det är så det ska vara eller för att det har blivit dags eller till och med som som ett bevis för kärlek, sådant är helt befängt! Bör väl kanske också erkänna att det är länge sedan jag gav sex någon större betydelse i tillvaron, om alla de inblandade verkligen vill, tid finns, inga hinder uppstår och varken trötthet eller alltför stor onykterhet är med i bilden så tycker jag i och för sig att det är helt okej.

Som jag tidigare skrev här i bloggen, jag citerar i kursiv stil; Medger å andra sidan att jag aldrig har sett det sexuella som den viktigaste delen i ett förhållande, utan har alltid föredragit kvalitet istället för kvantitet, men när den sexuella attraktionen försvinner, eller avtar, uppstår en hel del problem. Har dock på den senaste tiden insett, att vissa typer av handlingar, kommentarer, filmer med mera kan vara till stor hjälp för lite nytändning, åter igen endast när alla inblandade, i detta fall två, förstås är med på noterna och tillfälle finns.

Read Full Post »

DCLXXXII

Oavsett utgången

Idag vill jag att i alla fall de få läsare jag har av min blogg ska förstå, att vad som än händer i framtiden, oavsett utgången och vart än mitt framtida liv kommer att framskrida -förmodligen härnere jag valde ju det- så kommer jag att för alltid vara er alla tacksamma, för allt det vi har gått igenom, all hjälp ni har gett mig, alla tips jag har fått samt allt det andra som skulle bli för mycket att nämna här i skrift.

Ni har var och en betytt så himla mycket för mig, på det ena eller andra sättet, alltid funnits där när det blivit alltför tufft och jag gått ner mig i mina destruktiva känslor och tankar och liksom inte sett någon mening med någonting över huvud taget, ofta tänker jag att varför i hela världen beslöt jag att utvandra för att omedelbart efter tänka, vilken himla tur, annars hade allt gått åt skogen helt och hållet.

Det här inlägget låter nästan som något av ett avsked fast det är det absolut inte, raka motsatsen, det är det första i en ny generation av inlägg som jag tror kommer att bli, om möjligt, ännu mer självutlämnande än tidigare, ni som känner mig, åtminstone till en typ åttio eller nittio procent, hundra är omöjligt, vet mycket väl att jag måste skriva för att hålla mig hel, orka med och helt enkelt kunna fortsätta det liv jag valt.

Read Full Post »

DCLXXXI

Resummering av resan

Ja, det är inte lätt när det är svårt men jag får väl ändå skatta mig lycklig nu när jag med (o)jämna mellanrum i alla fall kan besöka Sverige, även om förmodligen min plats på jorden är Spanien just nu vill jag ändå bara klargöra att för mig är besöket ett måste för att kunna, och över huvud taget orka, överleva. Det är nog så att jag på något sätt lever ett dubbelt liv, ett som jag tror blev kvar däruppe och ett annat, totalt annorlunda, som finns härnere. Har dock insett att dessa två liv inte bör försöka kombineras eller byta plats, det fungerar helt enkelt inte alls. Dessa två liv måste helt enkelt äga rum, vart och ett på sina platser, även om allt numera är annorlunda både här och där så är det ändå så himla mycket som aldrig har eller kommer att förändras!

Som ni som läser vet, gick resan först till Stockholm där jag träffade en gammal tågluffarkompis och hans tjej som med tiden har blivit en nära vän, där bjöd han på en ångbåtskvällBlidösundsbåten där vi såg Ola Magnell uppträda i två set, fick till och med den senaste plattan Rolös (2010) signerad av honom, detta efter att ha beställt och hämtat ut CDn i fråga på en lokal skivbutik i Stockholm, glömt att ta med pennan, fått ett artigt nej av Ola efter det första setet för att han skulle upp och äta, gjort ett tillfälligt lån av penna i baren mellan seten. Sedan blev det då dags för det andra setet av Olas spelning på båten, minst lika bra som det första men dock avnjutet på lite längre avstånd än det första, efter detta fick jag då min efterfrågade signering av plattan, ”Till Mikael från Ola Magnell” står det så fint, ett minne för livet, även om båtturen, mötet och spelningarna förstås ändå evigt kommer att minnas på ett icke materiellt vis. Fick sedan lov att ligga över hemma hos kompisen ifråga för att morgonen efter ta tåget upp till Bollnäs för min fortsatta vistelse i ursprungslandet, fick Bollnäsfil av honom förresten, tack för den och förstås för allt annat!

Sedan, och i snabb följd, gick dagarna vidare, den förbeställda irländska whiskyn blev levererad genom att bila runt lite i bygden på tisdagskvällen, morgonen efter plockades det blåbär i skogen strax bortom husknuten, det blev nog en tre fyra liter på en dryg halvtimme, sedan tog det bra mycket längre att rensa bären förstås, det blir så när bärplockare används. Ett besök hos ännu en kär vän gjordes medelst cykel på onsdagskvällen. På torsdagsmorgonen hann jag också med en liten fisketur i sällskap av broderns partner som ver ledig, vi var ute efter regnbåge men det blev bara en liten gäddsnipa i wobblerstorlek, vi envisades i alla fall, var där i över fyra timmar och ”trugade” dem som min käre far brukade säga.

Ytterligare en kär vän blev påhälsad på torsdagen där vi skötte om hennes nyopererade katt men ändå samtalade om allt mellan himmel och jord under ett flertal timmar. På fredagen blev jag bara kvar där jag höll till under vistelsen, fick under dagen besök av min brorson och hans dotter, sedan kände jag helt enkelt att jag ville ägna en hel kväll av min korta tid däruppe åt min bror och hans tjej, det blev grillning, långa samtal och glada skratt. Passar på att åter igen tacka er för allt, för hämtning, för skjuts, ja, för att ni alltid finns där för mig och låter mig bo hos er under mina resor norrut, ”I f***ing love you”, som Ozzy skulle ha utryckt det hela!

Efter denna mysiga hemma(borta)kväll med brodern och hans partner blev det då slutligen dags för ”le grand finale” (om det nu skrivs så på franska) som var den planerade kompisträffen, sedan den första av dessa gick av stapeln i augusti ifjol hade jag varit enormt sugen på att delta i den andra upplagan, tänk att jag faktiskt lyckades vara närvarande! Inte riktigt detsamma att medverka via Skype, ni förstår nog vad jag menar. Träffen organiserades hemma hos en av mina bästisar från ungdomstiden, i den by där allt hände då, här syftar jag då på de fyra till fem år som framskred mellan tretton, fjorton års-åldern fram till körkortet vid arton års ålder, de första kontakterna med ”sex, drugs and rock & roll” und so weiter. Vi blev slutligen nio stycken, åtta av dessa tillhörde väl kärnan från den tiden och den nionde var med bara för att han är så himla bäst och alltid finns där, för mig och alla andra!

Ett flertal av kärninnehållet saknades förstås, detta pga av olika anledningar, hoppas dock att de kan medverka nästa gång. En annan grej som faktiskt överraskade mig lite är att de som jag tidigare kanske inte hade så enormt stor och intim kontakt med kändes mycket närmare nu, kanske årens gång som påverkar oss alla. Bör tillägga att de som var nära tidigare förstås fortfarande är det, så är det ju såklart alltid! Tillställningen började kl.18:30 och slutade inte förrän runt kl. 05:00 på morgonen dagen efter då de flesta gästerna begav sig iväg hem, det blandades bål, togs en massa ”selfies” (av alla gäster och mig), ställdes i ordning ett flertal goda rätter, och det lyssnades på musik! Det var längesedan vi hade så kul tyckte alla vilket jag instämmer fullständigt med! Önskar nu av alla mina krafter att jag även kan delta nästa gång, vart än och när helst den blir av, upprepar här igen åter igen ett av Ozzy’s stridsrop (se ovan), tänker ofta (nästan jämt) på er alla ska ni veta!

Read Full Post »

DCLXXX

Just idag är jag stark

Ja, så var det Kenta sjöng en gång i tiden och det får bli titeln på dagens inlägg här i bloggen. Det stämmer nämligen mycket bra in på hur jag känner mig just nu, det blir ofta så efter en trevlig resa till ursprungslandet med total avslappning, samt många glada händelser, möten och upplevelser.

Det är sedan, normalt sett efter ett par veckor ibland bara några dagar, när rutinen börjar slita, alla tankar om framtiden och annat som jag inte riktigt fixar att undvika att älta, när allt blir svårare att handskas med. Jag är fullständigt övertygad om jag tänker alldeles på tok för mycket, oroar mig alltför tidigt osv.

Jag fick, som mina läsare redan vet, mängder av råd och tips av mina kära vänner och bekanta om hur jag eventuellt skulle kunna försöka förbättra mina personliga motgångar härnere, med allt vad detta nu kan innebära, de flesta är kanske inte ens motgångar eller problem utan bara något jag har fått för mig eller förstorat upp.

Min, nästan ständiga, längtan efter en blandning av verklighetsflykt och egentid plus den ständiga tron att allt är, eller borde vara, som tidigare både här och i mitt ursprungsland är väl förstås något helt vansinnigt och får mig tyvärr ibland helt ur balans, jag ska banne mig försöka skilja på gott och ont och vad som behövs eller inte behövs i livet.

Read Full Post »

DCLXXIX

Efterskalv

Ja, så heter alltså gårdagens inlägg i den här bloggen, konstig titel men jag tycker det passar. I förrgår hade jag det enorma nöjet att vara med på den andra kompisträffen i ordningen. Minnen delades, mycket blev sagt och högljudda skratt klingade i huset hos en av mina eviga kompisar, vi var nio allt som allt.

God mat och dryck serverades, musik avlyssnades, dock då inte på så hög volym för då gick det inte att prata. Sent på natten blev det också förstås, rättare skrivet tidigt på morgonen. Jag var rätt sliten under luggen i går, när jag satt på flyget ned till Madrid och skrev det här.

Det blev också, på grund av alla starka känslor, andra saker gjorda, något jag absolut inte ångrar dock. Det gick inte heller så långt som det kanske hade kunnat, tur det i alla fall just nu innan de slutgiltiga och livsavgörande besluten blivit tagna, på både gott och ont, så kommer de nog med tiden, de planeras i alla fall, har fått många goda råd och tips, ni vet vilka ni är, stort tack!

Read Full Post »

Older Posts »