Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for september, 2019

MCXLXXIII

Inga statistjobb

Som ni vet så är det inte bara dottern som har agerat statist i år utan även jag, först ut var det i filmen ”Way Down”, sedan blev det TV-serien ”La Unidad” och sist det begav sig var det i den femte säsongen av ”Las Chicas del Cable”.

Däremot har vi inte haft några som helst statistjobb nu på slutet, varken dottern eller jag, faktum är väl tyvärr att vi inte direkt har möjlighet att medverka heller, dottern studerar och jag arbetar, enda chansen är under kvällstid, på helger eller vissa röda dagar.

På tal om den spanska TV-serien ”Las Chicas del Cable”, i Sverige ”Flickorna i växeln”, så sände Netflix den fjärde säsongen i augusti i år, dottern var bl. a. med i det fjärde avsnittet. Den femte och sista säsongen, i vilken jag medverkar, sänds nog någon gång nästa år.

Read Full Post »

MCXLXXII

Nytt försök

Ni som tittar in här i bloggen lite då och då vet redan att vi tvingades ställa in vår gemensamma semesterresa till kusten. Nu kanske vi gör ett nytt försök i slutet av nästa månad, alltså oktober.

Det mest troliga just nu är att vi tar och flyger till Palma på Mallorca, hyr en bil och åker vidare till Alcudia, vi har nämligen hittat en offert där på ett enklare hotell i ett inte allför turistiskt område på andra sidan av ön.

Ingenting är dock bokat än och mycket kan förstås hända innan dess, hur som helst skulle det vara skönt att kunna komma iväg några dagar alla tre, hittills i år har det ju bara varit dottern och jag som har haft nöjet att vara ute på vift.

Read Full Post »

MCXLXXI

När molnen skingras

Idag känner jag mig betydligt bättre i en direkt jämförelse med häromdagen när jag skrev mitt senaste inlägg, tror mig faktiskt förnimma att det finns en möjlighet att få grepp om tillvaron, kanske inte något järngrepp men dock tillräckligt för att kunna samt att orka gå vidare.

När de flesta molnen har skingrat sig så börjar även mitt psykiska välbefinnande växa i en positiv riktning, det är inte längre i fritt fall som tidigare. Det är väl inte direkt så att jag går omkring och småler hela tiden men jag tycker dock att jag kan kontrollera mitt urusla humör lite bättre på slutet.

Orsaken till denna positiva riktning av händelseförloppet och tankegångarna är mig okänd men jag gillar det jag känner just nu och hoppas det fortgår. Problem det har vi alla och det finns tyvärr dagar då allt känns mycket tungt men jag får ta det som en utmaning, vi får se vem som vinner. Ha en trevlig helg alla!

Read Full Post »

MCXLXX

Depression

Jag fortsätter tyvärr att känna mig nere, ingenting får mig ens att le. Förmodligen en viss abstinens som visar sig genom depression och tystnad. Det enda som gäller just nu är att fortsätta hålla mig nykter och försöka tänka i positiva banor.

Jag har ännu en gång helt fastnat i en smörja av depression, passivitet och allmän apati. För tillfället är det stört omöjligt att se glaset halvfullt, det är alltid halvtomt. Jag saknar någonting som jag inte riktigt kan sätta fingret på eller ens veta vad det egentligen är.

Det jag tidigare ibland kunde känna sporadiskt känner jag aldrig numera vare sig när det gäller mig själv eller andra. Jag hoppas dock att mitt nuvarande tillstånd förbättras snarast, om det försämras ytterligare så vet jag inte vart det kan leda om jag inte lyckas råda bot omgående.

Jag vill dock göra något åt denna tråkiga och ohälsosamma situation och det försöker jag dagligen. Jag vill inte heller fortsätta att blogga i dessa banor utan istället berätta något trevligt och glatt, vilket tyvärr i dagens läge är mycket svårt eller rent omöjligt, vi får väl se hur det blir när tiden lider.

Read Full Post »

MCXLXIX

Eget intresse

Att kunna räkna med en annan människa i vått och torrt samt att alltid veta att denna människa finns där känns oherört positivt, inte bara när vi totalt har gått i väggen, inte mår bra, är rädda, oroliga etc. Ett mail, en text eller en uppringning är allt som behövs.

Att veta att ett svar, förr eller senare, alltid kommer även om det kan dröja pga olika anledningar, typ att det inte alltid passar, vännen inte har tid m.m. Däremot att aldrig få någon som helst typ av svar, förfrågan eller ens upprätthålla någon form av kontakt är rätt frustrerande.

Det finns tyvärr vissa människor som inte tycker det känns viktigt och till synes inte alls har för avsikt att kontakta någon av sina tidigare vänner eller bekanta och endast gör detta när de söker hjälp för någonting specifikt, inte erhåller hjälpen på annat håll och bara av eget intresse till slut tar kontakt.

Read Full Post »

MCXLXVIII

Att prata av sig

De senaste dagarna har jag verkligen haft möjlighet att prata av mig, först i onsdags under den psykodinamiska terapin och sedan förstås också igår under mötet hos AA som äger rum en gång i veckan.

Jag tycker att det känns mycket bra att få dela med av mina åsikter och intryck, saken är dock den att det jag pratar om på en eller en annan plats tas förstås emot på ett helt annat sätt och med en helt annan förståelse.

Ta till exempel AA, att verbalt dela bl a min oro, mina rädslor osv. med mina kamrater där är mycket värt, de ämnen som vi där behandlar kan tyvärr inte alls bli förstådda av människor som inte själva har hamnat i ett missbruk.

Read Full Post »

MCXLXVII

Psykoterapi

Igår kväll var vi iväg på gemensam psykoterapi medelst två terapeuter, även kallad familjeterapi, någonting som för övrigt kändes ytterst ovant och avigt, men trots allt förmodligen är både nödvändigt och bra.

Detta tog förstås plats på samma klinik och med samma psykolog/psykiatriker som vårdar vår dotter sedan hon fick komma hem från sjukhuset, hon är nu så pass balanserad att det går att genomföra en extern behandling.

Jag bör faktiskt erkänna att jag inte riktigt visste vad psykoterapi egentligen innebär, nu vet jag dock detta på ett ungefär, i alla fall själva processen, typ någonting som liknar en intervju och går under namnet psykodynamisk terapi (PDT).

Read Full Post »

Older Posts »