MXXVII

När det mesta har blivit sagt

Ja, känslan när det mesta har blivit sagt är både förlösande och betagande, på ett sätt känns det skönt att få släppa allt och å andra sidan känns det betagande, som om jag kanske har gått lite väl långt, men det har jag nog inte, jag hade ju redan skrivit allt.

Det är väl inte utan att jag känner en viss skam och mindrevärdeskomplex, men vid djupare eftertanke så är det väl ingenting att hänga upp sig på, vissa trillar dit och andra inte, det är så det fungerar, omständigheterna och självkänslan gör ofta resten, på gott och ont.

Det är lätt att tro att det går att kontrollera tills att det inte gör det längre och då är det redan försent, sedan är den enda vägen att totalt avstå om inte för evigt åtminstone så länge det över huvud taget går genom att endast ta en dag i taget och inte tänka på hur långt resten av livet egentligen är.

Annonser

Read Full Post »

MXXV

Med på ett hörn

Igår hade jag äran att vara med på ett hörn i Beroendepodden, jag menar, det är verkligen ingenting att vara stolt över att ha missbrukat alkohol under ett antal år men däremot är det kanske det att våga tala om det, berätta för alla.

Ni som läste min andra blogg vet att jag i våras hade tillfälle att personligen få träffa den tjej som har varit, är och kommer att bli, även fortsättningsvis, ett stort och viktigt stöd under min egen resa ut ur alkoholmissbruket. En stor hjälp på vägen!

Vi snackade en hel del om allt, vad vi tror vi måste göra för att hålla oss nyktra, hur vi i mångt och mycket måste tänka om, värdera annat i vår tillvaro m.m. Vi pratade också om hur viktigt det är att nå ut och hjälpa andra, alkoholismen är nämligen skammens sjukdom.

Jag fortsätter givetvis att lyssna flitigt på denna, beroendepodden alltså. Det är både intressant och mycket givande att höra andra berätta om hur de har lyckats ta sig ut ur sina missbruk, främst lyssnar jag då på de avsnitt där alkohol har varit missbrukets huvuddrog men även en del andra.

Alla typer av missbruk har så mycket gemensamt, känslorna och svårigheterna känns igen. Att bli beroende av en substans är fruktansvärt, oavsett vilken substansen är, det är ofta mycket svårt att erkänna problemet, att finna insikt m.m. och vägen tillbaka till ett normalt liv är lång och känns alltid svår att gå.

Read Full Post »

CMXCVII

Helt nya villkor

Det är under helt nya villkor som jag numera lever, jag har för avsikt att undvika missbruk och kommer absolut inte att ta något återfall, själva grejen är att inte bli full, rättare sagt inte ens berusad, för då vet jag att det är kört!

Den enda gyllene regeln nu, och för sedan ett par veckor tillbaka, är den som följer, denna regel lyder, utan några som helst undantag, endast öl, alltid i flaska och aldrig någonsin mer än en liter vid ett och samma tillfälle, det får gott räcka.

Jag vet givetvis att det är en mycket stor risk jag tar men jag är dock fullständigt övertygad om att det kommer att fungera, annars skulle jag som ni säkert förstår inte ens försöka, jag kan, trots mitt förflutna, tyvärr inte förbli en ”absolutist” för resten av livet.

Read Full Post »

CMLXXXVII

Klubbturneringen

Ja, som ni som läser vet så deltog jag igår i den interna badmintonturnering som klubben hade organiserat för alla som ville vara med. Dubbelparen, grupperna och matcherna lottades fram.

Vi blev arton anmälda allt som allt. Själv spelade jag mixad dubbel, det var alltså en tjej och jag i paret, matcherna i grupperna spelades i bäst av tre set till elva. Vi lyckades vinna den första matchen.

Sedan blev det stryk i resten av matcherna, detta förstås pga att vi inte hade tränat tillsammans tidigare, att motståndarna, alla manliga förresten, var betydligt bättre och att jag själv alltid har varit bättre i singel än i dubbel.

Trevligt hade vi det i alla fall, festlig stämning, musik i bakgrunden och efter turneringens slut, samt ett flertal improviserade extra matcher, dukades det upp till en liten picknick med tilltugg och dryck, själv sänkte jag ett par nollnollor.

Read Full Post »

CMLI

Dags igen

Faktum är att om några månader är det alltså dags igen, att besöka ursprungslandet, jag föredrar att ge Sverige den benämningen nu när jag över hälften av mitt liv har bott i Spanien som alltså också betraktas som mitt hemland sedan en tid tillbaka.

Jag har faktiskt till och med programmerat in att delta i en ny kompisträff under min vistelse, sist tillfälle gavs var den 12 september 2015. Har valt att skjuta upp denna tills nu, tidigare har det med all säkerhet varit på tok för tidigt för mig att delta i ännu en kompisträff.

Jag är som ni vet fortfarande i början av en ny period i mitt liv och bör undvika alla typer av riskfaktorer. Nu kan dock en kompisträff åter igen bli verklighet genom min dotters stöd och avhållning under tillställningen i fråga, för att både ge min fru och mig själv en större säkerhet.

Read Full Post »

CMXVIII

Sen hemkomst och lönejustering

I dagens inlägg vill jag berätta om dotterns sena hemkomst i onsdags, kanske rättare sagt tidigt, nu när hon kom hem kl. 7:30 på morgonen, efter att ha firat Halloween ute på lokal i Madrid.

Hon hade förstås klätt ut sig, det var nämligen så att alla som var utklädda hade gratis inträde. Trött var hon när hon kom hem men för övrigt i gott skick, dottern dricker inte alkohol som förstås är att föredra.

En lönejustering har det också blivit, jag kallar den justering istället för höjning, nu när min lön fortfarande är betydligt lägre än vad den var i forna dagar, innan krisen började göra sin inverkan, vilket började för sju år sedan.

Read Full Post »

DCCCLXXII

Midsommarfirande på 80-talet

Ja, under 80-talet firade verkligen mina kompisar och jag midsommar på ett helt annat sätt än nuförtiden, jag talar härmed endast då för mig själv förstås, jag vet nämligen inte hur firandet har sett ut för mina vänner sedan jag utvandrade år 1990.

Jag länkar här till en liten video som jag gjort som visar ungefär hur det brukade se ut, jag har dock inte så många fotografier från den tiden och kan endast visa två av de platser där vi brukade befinna oss under midsommarhelgen, Rättvik var en annan plats.

Som sagt, den tiden är för evigt över, i alla fall för min del, förmodligen också för nästan alla de andra jag känner däruppe i ursprungslandet. I vilket fall som helst så hoppas jag att de flesta numera firar helgen i fråga på ett lite lugnare sätt samt under lite mera kontrollerade former.

Read Full Post »