Feeds:
Inlägg
Kommentarer

CMXLII

Rutinernas värde

Många gånger betraktar vi rutiner som någonting jobbigt och tråkigt men ibland borde vi tänka lite extra på rutinernas värde, att hamna utanför ”systemet” när det gäller både arbete och skola är verkligen inte det lättaste det heller, allt liksom rasar ihop.

Jag har själv minnen av att ha halkat ut ur rutinerna, de få gånger jag har haft oturen att vara arbetslös eller endast deltids-anställd, till en början tog jag det som typ semester men sedan blev det jobbigt, att vara ensam, alla andra fanns liksom inte längre, de jobbade ju.

Nu är det dottern som har hamnat i samma sits, under två års tid nu har hon bara haft några få klasser, inte något fast schema och sedan i höstas endast klasser under kvällstid, det är inte undra på att hon inte alls vet vad hon ska göra under dagarna, de andra finns inte, de går ju i skolan.

Annonser

CMXLI

Midsommar

Mycket lutar just nu åt att midsommaren i min dotters och mitt fall kommer att firas i Sverige, har hittat ett hyfsat pris på flygstolar, dock är absolut ingenting alls bestämt än, nu när det är många faktorer som spelar in och får avgöra om det blir av eller inte.

Det var förresten inte så länge sedan jag skrev här i bloggen om mina midsommarminnen i ursprungslandet, det bör väl förstås tilläggas att många tidigare midsommarhelger helt har fallit i glömska pga omständigheterna och mitt dåvarande tillstånd, minns bara fragment!

Vi får väl se hur det blir, men, som jag skrev i ett tidigare inlägg, så saknar jag det svenska midsommarfirandet med barn, glädje och grönska. Klart det skulle vara kul, samtidigt som dottern också skulle få uppleva någonting lite extra nu när midsommar i Spanien inte alls är så stort som i Sverige.

CMXL

I sinom tid

Ja, i sinom tid kommer jag norrut igen. Frågan kvarstår dock, vår, sommar eller höst? Under vintern föredrar jag att inte resa, de få gånger jag ändå har gjort det har det nästan alltid uppstått förseningar m.m.

Möjliga tidpunkter för nästa resa skulle kunna vara, typ, min födelsedag i maj, en vistelse under midsommarveckan, dotterns födelsedag i juli, en tur med Blidösundsbolagets musikbåt, medverka i Flatenloppet som funktionär.

Jag har faktiskt redan börjat kollat priser vid lite olika datum, dock inga pangpriser direkt men jag ska fortsätta att ha uppsikt, priset är ju ännu viktigare denna gång, nu när dottern förmodligen också följer med och det blir två biljetter istället för en.

CMXXXIX

Osäker

Ja, tillvaron fortsätter att vara osäker så här i början av det nya året. Situationen i hemmet är myckt spänd och diskussionerna är tyvärr dagliga. Anledningerna kan vara många men oftast uppstår de förstås till följd av olika åsikter om hur vi borde agera.

En av de anledningar som innebär svårigheter är att vår dotter inte vill ta det antipsykotiska preparat som hon har fått utskrivet och borde ta 10mg av dagligen fram till hennes första psykiatrikerbesök efter utskrivningen från psyket på sjukhuset den 13 december ifjol.

Detta faktum gör henne tyvärr mycket ostabil, lättirriterad och ibland t o m agressiv, men å andra sidan när hon tar preparatet så blir hon förstås blockerad känslomässigt, ofta alltför trött osv. Det är förstås hon själv som bestämmer och får välja hur hon vill fortsätta sin rehabilitering.

Jag tänker ofta hur lätt det egentligen är att behandla andra typer av skador och sjukdomar som inte har med psykisk ohälsa att göra och hur lite den allmänna sjukvården gör i dessa fall, det enda de gör är att skriva ut läkemedel, ge långa väntetider för återbesök, ingen terapi, inga psykologer, bara ren psykiatri.

Det kanske fungerar annorlunda i Sverige vid denna typ av behandling, om vi inte finner någon lösning på längre sikt så kanske vi måste ta och fortsätta hennes behandling där, hon är ju faktiskt svensk medborgare och borde väl ha rätt till sjukvård i hennes faders ursprungsland, vad vet jag? Vi hoppas dock att hon blir bättre snarast!

CMXXXVIII

Förkylning

Det verkar faktiskt som om den förkylning jag lidit av under hela den här veckan börjar avta, jag är inte längre lika täppt i näsan som tidigare och kan nästan börja andas normalt igen, tack och lov, värst har det varit på nätterna, svårt att kunna sova!

Har inte heller varken haft ork eller lust att cykla till kontoret den här veckan, har åkt bil alla dagarna utom då i tisdags och då var det verkligen jobbigt att ta sig både dit och hem. Kroppen är inte alls densamma när dessa typiska förkylningssymtom drabbar oss.

Som sagt, jag är lite bättre idag och i vilket fall som helst har det väl inte varit så hemskt tidigare heller, jag menar det kunde ju ha varit värre, typ influensa med feber och så vidare. Hoppas ni alla mår bättre än jag och har haft en bra inledning på det nya året, vilket vi hoppas blir bättre än ifjol!

CMXXXVII

Till att börja med

Jag vet att det är en kliché men jag vill ändå, så här till att börja med, önska mina få läsare en god fortsättning på det nya året, det har inte hunnit hända så mycket än men det kommer nog ska ni se, vi har ju ändå ett helt år framför oss.

För att nämna ett par andra klichéer, typ nyårsönskningar och nyårslöften, så hoppas jag, som förmodligen den stora majoriten, att det nya året blir bättre än det förflutna eller åtminstone lite enklare att ta sig igenom när det gäller hälsa och ekonomi.

Det som numera har blivit rätt komplicerat är att planera in nästa resa till Sverige, förmodligen kommer vi först att sälja vår nuvarande bostad samt flytta tillbaks till Móstoles, men det är verkligen hög tid att komma upp igen, denna gång troligen i sällskap av vår dotter.

CMXXXVI

Att knyta påsen

Det är inte lätt att knyta påsen, resummera och på ett klarsynt sätt beskriva vad 2017 har gett och betytt för mig. Som alltid är rekommendationen att glömma allt det mörka och svåra och ta med sig det ljusa och enkla.

Av våra misstag lär vi oss, svårigheterna gör oss starkare, det som de första gångerna verkar vara det värsta som finns känns när de upprepar sig något lättare att sig igenom, de överraskar oss inte längre och har inte samma inflytande.

Som sagt, året har på många sätt varit svårt men det har också gett oss en hel del glädje, typ som de säger i England, ”Every cloud has a silver lining”. Vi får glädjas åt det vi kan och vill samt försöka glömma allt det andra. Önskar er alla ett Gott Nytt År!